Igårkväll var det dags för ännu ett pass. Det tar lite tid att få in en ny rutin. På vägen ut till bilen kände jag att det saknades något, men kom inte på vad. Känslan kan att jämföra med när man trampar på ett kokt riskorn i köket: man vet att det är något, men kan inte komma på vad. Ah! Det var skorna jag glömt, de
klistrade.
På TV:n framför stairmastern visades bonde söker inte fru längre: de gifte sig. Man hinner fundera mycket en halvtimme, såvida man inte stirrar på siffrorna på skärmen på maskinen och tycker att det är alldeles för långt kvar till 100%. Jag funderade bland annat på hur egentligen programknapparna "Weight loss" och "Fat burn" skiljer sig åt. Är det så att vid den förstnämnda blir man även av med muskler inte bara fett eller svettas så mycket att vätskeförlusten står för en kortvarig viktnedgång? Jag kan inte komma på något annat. Kan du?
På gymmet skvalar musiken ut och det är bra träningsmusik. En iPod är inte nödvändig (synd). ZZ Top fick mig att ta i det där lilla extra. Bulleri-bulleri-bock, snart känner jag mig inte längre julmatstjock.
Vidare har kalsonggreppet har ikväll fått en ny innebörd för mig. Ett nytt grepp när det handlar om att bära upp sina kalsipper. Förfasad stirrade jag, ja, jag kunde inte låta bli, på de små pågarna som oberörda visade upp mer än halva kalsongerna, säkert femton centimeter. Tänk om jag skulle dra ned mina träningsbyxor sådär?! Nog hade folk tyckt jag var lite udda...
Hur kul är det förresten att sätta sig på en maskin de suttit på?!Bild: Less is more i mitt träningssammanhang också. Idéen fick jag via ett Husmusen-inlägg.
Om man drar ner brallorna sådär ser det ju ut som man har taxben. Bulleribock här är en som fortfarande är julmatstjock! :-)
SvaraRaderaJa, dagens ungdom... :)
SvaraRaderaMen visst var det gott när man åt den, julmaten?!
Mullvaden har anlänt med finaste tavlan - tack så jättemycket!
SvaraRaderaKramis/Carina