Efterlängtad fredag

Ahh, fredag. Den började bra med lunch med min man på Slottsparkens trädgårdscafé och efter den goda mackan gick vi runt i den vackra trädgården och njut av växtligheten och frodigheten. Jag har inte varit där sen i juni och hej vad det har vuxit! Sådär ska vi också ha det i trädgården nån gång i framtiden... Och ingen Pernilla Månsson-Colt fann vi påtandes bland växtraderna, engelsmannen fanns däremot på plats.

På vägen tillbaka till jobbet köpte jag musslor och lax hos fiskehoddorna vid museét och kom på att jag för ovanlighetens skull - not - hade kontantet. Men mannen sa att det gick bra att komma tillbaka och betala på tisdag, mina ögon såg ärliga ut. Jag blir så glad över sådant. Än finns det hopp för den goda mänskligheten!

Dags att förbereda helgen kalas och loppistur.



En ovanligt vit björn i trädgården. Kanske en vitbjörk. Det enkla brukar vara det rätta.





Ett annat fint litet träd i väntan på en ny trädgård att växa i.