Korv och bröd och morötter

I helgen packade vi väskan med korv, bröd, ketchup och tändstickor och åkte på utflykt i Häckebergaskogen. Vi berättade för barnen att vi skulle göra en egen eld, ingen engångsgrill här inte. Idéen kom från min man och jag tror allt att han var lite inspirerad av "Bear Grylls". Ivriga samlade barnen torra kvistar, de var inte gott om dem med tanke på efter det för årstiden traditionenliga väder föregående dagar. "Vi leker fattiga", sa de och levde sig in i livet utan spis eller ström utan att nog egentligen förstå vidden av det; vi vuxna gör nog inte det.

I en glänta en bit bort låg något som till färgen inte kändes som en del av skogen. Det var morötter! Tusentals. All-you-can-eat för djuren. Tack bonden! Såg ut som en konstinstallation. Och det luktade så gott, så som den där morotsjuicen som jag inte tror finns längre på plastburk med metallock. Kommer du ihåg den?

Ida ropade "Titta, här växer popcorn!". Tvärsäker. Men det var en slags svamp som faktiskt såg ut som popcorn! Det är mer praktiskt att poppa popcorn än att behöva plocka dem i skogen!

Det är skönt att vara i skogen! Och skönt att somna i bilen hem.