Sova, äta, gå.
Titta, dricka, fota.
Njuta, slappa, äta.
Det är en koncis sammanfattning av dagarna de härliga fyra, i Rom. Trots att jag har konstvetenskapsstudier i bagaget, så tyckte jag att den mesta stenen var ok på håll utan museientréer. Rom lever ju faktiskt på väldigt gamla meriter.
Nyckeln fungerade inte när vi checkat in. Som plåster på såren fick vi en söt påse makroner.
Såå farligt var det väl inte, tänkte jag och åt upp alla (utan att titta efter innehållsdeklaration med E-nummer).
Det italienska köket är verkligen i särklass utsökt. Här pratar vi mattradition som står sig (till skillnad från stenen). Vi tog tåget till den bergsbyn Tivoli. Upp och ned gick det där med men på riktiga gator jämfört med det Tivoli jag är van vid.
Lunchdags och exakt alla hade siesta. Men efter ett tag hittade vi något som liknade någons vardagsrum med stora bruna klinkerplattor, tygblommor och allmogestolar till restaurang. Kunde det vara något? I brist på alternativ och farligt lågt blodsockernivåer när jag kan bli
"lätt irriterad", gick vi in. Vi valde en förrätt på säkert tjugo olika små smakbitar. Det var så gott. Det var så gott. Jag sa att snart börjar jag gråta så gott det är. Det låter inte klokt nu, men så var det och det var nog bland det bästa jag ätit.
Peterskyrkan och det var nästan bara amerikanska skolklasser som ringlade i kö. Inte vi.
Förevigad i den eviga staden.
Rom, romare.
Romerska bågar.
C som i senap.
Colosseum är faktiskt ett lite bissart ställe. Vad gjorde man där förr? Byggt av slavar för att hålla gladiatorspel, djurhetsningar och avrättningar, och så även teater.
Ett förstadium till kamp samhällsklasser/nationer/"lag" emellan som utmynnat i modern hederlig sport som till exempel fotboll? Ett magnifikt byggnadsverk är det i alla fall.
Det var ändå spännande att gå där. Vi får nog ska nog se "
Gladiator" igen. Filmminnet hjälpte fantasin att spela upp svunna tider på mina en-tums-skärmar till näthinnor bland ruinerna. Och
Russell Crowe (mm, klicka gärna) kändes väldigt närvarande. :)
Jag har lärt mig att ruccola på engelska i Rom heter "rocket salad".
Tomt när inte barnen är med.
Tröjor, byxor, dukar och mattor. Underkläderna torkar de nog inne.
På tu man hand. Det var verkligen mysigt!
Tack för att du läste och tittade till hit!
Vilka fina bilder! Det känns nästan som om man varit där själv. Mitt minne av Rom är en intensiv bildningsresa med gymnasieklassen. Vi gjorde allt på en vecka - träffade till och med påven. Jag tror att jag bör besöka den heliga staden igen - på något andra villkor :) Tack för titten!
SvaraRaderaTack för att jag också fick minnas min och makens resa dit på tu man hand... fin fina bilder!
SvaraRaderaRom skulle jag vilja göra igen, det var länge sedan och helt solo var jag. Så det får nog sättas upp på listan.
SvaraRaderaJättefina bilder!
Härliga bilder från Rom och vilken underbar liten minisemester ni verkat haft. Har själv aldrig varit i just Rom.
SvaraRaderaÅ vilka härliga bilder. Jag vill ha semeeeeester. Nu!
SvaraRaderaWeronica: Rom kan man gärna återkomma till. Har efteråt insett att vi glömde besöka Pantheon... (Viskar: jag hittade några affärer på vägen dit istället att titta i... men köpte dock inget).
SvaraRaderaJessika: Det var så lite :) Tack-tack.
Charlotte: Jag har länge funderar på att själv åka till London. Kändes lite konstigt, men hade nog varit rätt ok två nätter! Men det får dröja nu.
Anna-Karin: Jag är nog inte ensam om att rekommendera staden! Trots sin storlek, kändes den inte för stor att inte kunna gå till det mesta.
Hemmabloggaren: Ja, och I want moore!