Vanor och trevliga ovanor

I morse var det minsann övriga familjen som väckte dottern och inte tvärtom som det brukar vara. Vi lyckades snyga upp utan att väcka den sovande jubilaren. Fixade i ordning köpe-tårtan, presenterna, satte ett par av sommarens sista blommor från trädgården i liten vas på brickan och satte tre ljus i tårtan med en jordgubbe, eller jyrgobbe. Vi gratulerar och ett leende innan man öppnat ögonen till nyvakna stämmor fick mig att bli alldeles rörd och min stämma var minst sagt svag medan vi sjöng. Lilla gullunge. Grattis till dig min älskade lilla Ida.

När min man och jag just träffats gratulerade han mig på första födelsedagen tillsammans födelsedagen med tårta på morgonen. Usch, var min första tanke till grädde och marsipan så tidigt. Men jag har vant mig och igår var det jag som köpte morgontårtan, för första gången faktiskt. Ovanan har blivit en vana som egentligen är en trevlig ovana: sötsaker på morgonen. Men det är ju inte så mycket fiber i en gräddtårta, så magen kurrade högt redan vid nio.


Det kliade lite i illustrationsfingrarna och resultatet blev "Fågelvännerna" efter inspiration från "Barbapapas vinter", där just fågelvännerna fryser om vintern upp i den kyliga nord.

Hoppas helgen blir en kalashelg - det blir vår.