Baksidan, av allt

I fredags kväll snöade naturvetenskapsnörden i mig in på ett TV-program om jaa, universum och de stora naturvetenskapliga frågorna som Einstein var en av de första att prata om i sin speciella relativitetsteori. Albert Einstein är verkligen en av de människor jag beundrar mest. För sin förmåga att objektivt analysera världen och egenskapen att samtidigt vara en pacifist. I TV-programmet satt två äldre män på var sin safaristol på en klippa i en landskap i gula och orange toner som jag kan tänka mig var Grand Canyon. De pratade om tvillingparadoxen, om att tiden bör gå snabbare ju snabbare man rör sig och om varför tidsresor endast vore möjliga framåt, men inte bakåt i tiden: läs mer om The Grandfather-Grandson Paradox och hela tiden med en smula humor.

Varje mening de sa innehöll så många ovardagliga begrepp och abstrakta teorier att jag inte kunde svara min man när han pratade med mig. Den kvinnliga kapaciteten för att göra flera saker samtidigt tog slut för mig här. Men det var verkligen riktigt intressant, komplicerat och rätt svårt att förstå (och ännu svårare att försöka återberätta här). Abstrakt samtidigt som det är det mest konkreta vi har: vårt universum. Fascinerande.

Vad har då detta med tisdagens tema "baksida" att göra? Jo, vad är egentligen en baksida om all materia egentligen bara är energier i olika nivåer och tiden egentligen bara är en "tredimensionell punkt" i rummet? Det är människan som är fascinerande.

Nog med vetenskap, dags att plocka undan frukosten. Det är baksidan av att gå upp först.