Inför vägarbeten är vi alla lika

Då var det dags för en månads trängsel och bråk på motorvägen. Vägarbete. Varje vår är det dags att laga en annan del av motorvägen än förra året. Jag vet inte vad som händer med vissa människor då. Har noterat att ju finare bil, desto viktigare tror man sig vara och ha rätt att tränga sig. Det är ganska intressant att iaktta: idag höll en man i en SUV på att blinka med helljuset en gång i minuten. Han tyckte nog att vi framför skulle flytta på oss. Vart då? Om man antingen kör tidigare hemifrån eller är avslappnad och inställd på att eller komma sent till jobbet, så är det inte så farligt att sitta de där tio minuterna i kö som det faktikst tar.

Historierna är många: bilar som prejar, tutor som slits ut och bussar som tycker att de ska köra före. Först tyckte jag egentligen det, men busschafförer är ju redan på jobbet och de som sitter i bussen är på väg till sina jobb precis som alla andra, så därför får alla vänta. Hur svårt kan det vara? Vuxna människor!

Men den allra intressantaste iakttagelsen jag gjorde idag var själva vägarbetsskylten: har ni sett vilken karl?! Vilka överarmar! Dessutom står han ju och jobbar barfota. Vilken tok! Och hjälmen har han glömt. Kanske dags att uppdatera grafiken på skyltarna?


Modifierad bild på de som tog en senväg via byavägen över fälten.