2013-12-07

Decemberljus

Decemberljus-

Så kom årets första snö i Skåne. Ljuset blir så annorlunda med snöns reflektioner. Ljusare december.

2013-12-02

Tejulkalender

Tejulkalender

Det ser ut som om jag stavat fel på rubriken lite, men det har jag inte. Och är "orginalet" slut, så tager man vad man haver eller var man köper och fixar en egen. Te-jul-kalender till min man. Och jag får smaka. Listig present eller hur? Och det syns väl att det är i formen av en gran?

2013-11-29

Same-same: djur med brillor

Glasses

Jag är lite sugen på att köpa nya brillor. Undrar om det är därför som jag råkat fastna för dessa två tröjor. Kaninen till dotter på Lindex och räven till mig på Zalando.




Black Friday: 20% i webbshoppen!

Idag, bara idag men ända fram till midnatt är det Black Friday i webbshoppen. Välj alternativet "faktura" så får du 20% rabatt på ditt köp. Välkommen in:

www.studiocaro-lines.com

Nedan "Hearts of Century Cothic" - ett av mina favorittypsnitt. Bokstäverna kombinerade en och en till hjärtan.


Hearts of Century Gothic

2013-11-27

Tips på ny webbshop

Mitt i Skåne ligger en butik, Iris & Pelle, som nu vidgat sina kundvyer till ww: de har startat webbshop och erbjuder hela 250 kronor rabatt på första köpet om man registrerar sig för nyhetsbrev. Och det gör man. Och väntar även på en turkos sådan här fining, till de andra två. Blir finfint till tapas.



Stahl-1Fat-2 Fat-3

2013-11-19

Tokyo-bild igen

Tokyo-by-night

Det är snart en månad sen vi ar i Tokyo, min man och jag. Det var en så annorlunda resa att jag kommer på mig själv med att gå och tänka på den hela tiden. Jag vill definitiv åka dit. Och på flyget dit såg vi hon med det ljusa krylliga håret i "Äntligen hemma". Det om något är ett tecken på att det är en stad man inspireras i!

2013-11-18

Måkläppen

Jag har bott i sydvästra Skåne i hela mitt liv, minus ett år i USA. Men har aldrig satt min fot på Måkläppen. Och så blev det faktiskt inte igår heller vid söndagens utflykt. Solen höll på att gå ned innan vi skulle hinna fram eller åtminstone tillbaka innan det var helt mörkt, trots att vi började promenaden klockan två. Men det gjorde inte så mycket. Trevligt sällskap, god fika, vackert väder och så visade sig de söta sälarna precis innan vi skulle vända. De verkade vara lika nyfikna som vi, där de stack upp sina huvuden ur vattnet och guppade i vågorna.

Ornvinge-maklappen-falsterbo
Barnen kallade på oss att det låg en död örn på stranden. Örn brukar ju vara ett samlingsbegrepp på stor rovfågel, men jag tror faktiskt att det var det. Vackert. Synd.

Falsterbo-fyr
Fina Falsterbo fyr. Fyrar var väl på 90-talet vad ugglor är på väg att bli nu.


Sal-maklappen
Säli.

2013-10-22

Arigato gozaimasu Tokyo!

Sista morgonen i Tokyo - igår måndag. Jag drog undan pappjalusin och möttes av en stad som badade i morgonljus. Dags att åka hem. Fem dagar som skulle varit sex dagar men blev fem på grund av en kass radio i flyget... Jag åker gärna, gärna tillbaka hit.

Nedan tre mobilbilder, redigerade stående i kön till flyget!
Tokyo-morgon
Utsikt från 37:an över Shinjuku-stadsdelen.

Tokyo-frukost
Misosoppa, lichifrukt och en vaniljbulle + lite okra innan med till frukost.
Tokyo-fiskar
Snacks. Allt är fisk.
Arigato gozaimasu betyder tack så mycket!

2013-10-20

Tokyo i bilder

En långlånghelg i Tokyo. Jag visste att mina förväntningar inte skulle vara de rätta: för det var så fantastiskt svårt att förstå hur den här staden är, dess själ som vi bara skrapat lite på ytan av. Det är en stor fantastisk stad med vänliga människor, överallt.

Här kommer några bilder. Jag vet att ni som följer via Instagram redan sett några av dem.

Tokyo1

Lunch med sushiband. Gott och helt andra sorters bitar än hemma. Och gott! Kockarna ropade hela tiden och det var en slags rolig gemenskap på restaurangen.



Tokyo2

Turistdistrikt i Asakusa - gammal men nyuppgyggd stadsdel med tempel.


Tokyo3

Sjögrässallad. Gott. Allt är gott och jag älskar att prova ny mat.


Tokyo4

Finkött carpaccio. Biff med insprängt fett och lite fett på det med.


Tokyo5

Det är folk ute hela tiden. Ljust och lugnt och en "snäll" stadspuls trots stadens storlek.


Tokyo6

På minirestaurang med tio platser, saké och sällskap av min man!


Tokyo7

Regn och dimma idag. Intressant att se stadens alla ansikten.


Tokyo8

Ja, här sitter jag nu på 37:e våningen och dricker afternoon tea. Imorgon bär det av hem igen. Gud, vad jag saknar barnen!

2013-10-11

Att bli upppsagd

C-600
En av fördelarna med att jobba i stan är att man kan gå på stan på lunchen.
En av nackdelarna med att jobba i stan är att man kan gå på stan på lunchen.

För snart exakt ett år sen blev jag med en tredjedel av mina kolleger uppsagda. Jag var sugen på att byta jobb, så cv:t var färdigt och det var den sparken i baken jag väntat på. Men så fel det ändå blev när jag inte fick göra valet själv. Jag hade ju flera av mina när vänner där: vi var ju ett tjejgäng i samma ålder och med barn i samma ålder. Dem träffade jag oftare än mina andra vänner. Men så var det bara slut. Det tog bara två veckor innan jag packat bort det sista och gick hem med min stora krukväxt på armen. Men under vårt avdelningsmöte så sa jag ”det kommer att lösa sig och det kommer förmodligen bli om inte lika bra, så ännu bättre”.

Jag var nog ändå ingen vanlig arbetslös. Försökte njuta av att vara ledig och fri, trots den framtida ovissheten om hur vi skulle betala huslån, mat och allt. En av mina uppsagda kolleger tipsade mig innan jul om ett jobb, där de sökte många att anställa.

Tänk om vi hamnar på samma jobb igen.” Chansen fanns, men den kändes så ofantligt liten. Men den fanns. Och i april började hon! I maj jag!
Och så många nya fina kolleger vi fått och för min del passar detta jobbet mig mycket bättre: kreativare i en miljö med fler som jag. Och trevliga dessutom! Så visst blev det bättre. Men ändå saknar jag mina tjejkompisar på gamla jobbet, de som känner mig och vet vem jag är och vad jag står för och vad de kan förvänta sig av mig.

Man lär sig om sig själv genom andra.

2013-10-06

Närodlat

Jag skulle bara ta bort lite vissna grenar, så insåg jag att hela trädgården ju var full med godsaker!
Bönor, minimorötter, jordärtskockor, chili, tomater och hallon. Kändes extra bra att kunna servera grönsakerna till middagen ekologiskt, närodlat, utan bekämpningsmedel och faktiskt stundtals även utan vatten...

Men tänk om man skulle odla allt själv, tänker jag. Det hade ju inte gått: så mycket man som vi behöver! Hur långt räcker ett sädesfält? Och så tänker jag på dem som levde för: hur mycket åt de? Hur stora var deras portioner?

IMG_0374
För snyggt för att ätas upp!

Filip_och_gronsakerna
Mm. Hallon!

2013-09-22

Skogstur

Det kan ju inte stå "Trevlig helg" en söndag kväll.... så en liten bild på en av alla svampar vi såg i skogen idag. För första gången hittade vi kantareller, men de var så få så de fick leva kvar!

Svamp
Och ja, jag vet att detta inte är en kantarell....
Ormbunkar '

Och ormbunkar som rasslade, så vi trodde det var ett vildsvin!

2013-09-20

Trevlig helg!



Ha en skön helg!
Barnen  och ska göra en massa mysigt och vara tillsammans och vänta på att mannen/pappa ska komma hem!

2013-09-19

Måste inte

Maste-sluta

Att bryta vanor är inte lätt. Och inte blir det lättare med åren. Just nu funderar jag på det faktum att jag använde ordet "måste" lite väl mycket. Som om jag bara genom att använda det, låter ordet bestämma över det jag känner att jag borde göra. Säger man "måste" så är det så. Och så blir man lite stressad. Men det är bättre att vilja göra det. Det vill man ju i och för sig för det mesta.

Vill komma i tid.
Vill avsluta projektet.
Vill att vi ska hjälpas åt med läxan.
Vill att alla ska sätta in i diskmaskinen.
Och så vidare ni-vet.

Nu ska jag knåpa nyhetsbrev och lyssna på Röyksopp. För att jag känner för det och vill och känner att jag borde skicka nyhetsbrev: ett måste? Nix, för det är så roligt att jag vill, vill, vill.

Och imorogn morgon, så måste vi inte köra senast fem i halv åtta. Utan vi kör senast fem i halv åtta och gör det för att vi vill vara i tid. Då känner jag mig mindre stressad på morgonen. Jag måste sluta säga måste!

Det var kvällens bloggterapi. Sånt som man skivit i en dagbok om det var 80-tal och inte på en blogg för hela världen.

Less is more

Byxor-2

Om man nu ska vara lite sparsam istället för att köpa de dyra byxorna nedan, så kan man ju köpa några av dessa och dessutom unna sig två par poppiga byxor. Kanske inte det som menas med "less is more" men så blev det i  detta fallet!

Nummer ett miinto.se, resten HM: två, tre och fyra.

2013-09-18

Höstväxter

Humla-solros

En efter en flyttar krukväxterna in. Jag skulle vilja ta in alla, men var sjutton ska jag ställa alla? Köpte en hylla (eller, mamma köpte den till mig) i somras som jag tänkte ta in, men alla får inte plats.
Funderar på om chokladblommar klarar att övervintra inomhus: vi har inget lagom kallt och mörkt ställe att vinterförvara allt på!

Den på bilden är min favorit, den också, septembersolros. Höga växter som får många små gula solrosor.
Och inför nästa vår ska jag planera för vårt växthus.

2013-09-16

Höstbyxor

Pants
Visst är det ett härligt mode med dessa slappa byxor i elegant mysstyle? Jag har ett par svarta och några som är lite väl somriga, men funderar på att investera (haha, investera) i ett par svart-vita. Några av dessa från Maison ScotchSecond Female ett eller Second Female två, Second Female tre.
eller

2013-09-13

Kvällsljuset

Filip-solar

Man ser det på skuggorna. De är långa. Det är inte så sent på kvällen heller. Hur mycket jag än älskar att ta ett djupt andetag och andas in den klara kalla svenska luften, så är det ändå med ett visst svårmod jag tänker på alla de morgnar man går upp innan solen och kör hem efter att den lämnat horisontens streck ovanför sig.

Nä. Jag får göra som Filip. Njuta av och tanka in septembersolens värmande strålar!

Trevlig helg!

Fem dagar har susat förbi. Nu ska jag lägga mig på sofflocket. Eller plocka fram akvarellfärgerna jag köpte för en månad se.

Lite akvareller från naturen här nedan.

Ha en skön helg!




2013-09-10

Tiden och hösten

DSCF1096

Varm choklad. Vinden piskar regnet hårdare nedåt. På takfönstren. Och så säger barnen "åh, så mysigt". Och jag kan inget annat än att hålla med. Allt har sin tid och vi kan inte styra över den. Bara minnas och längta till det som komma skall. Och vara i nuet också.

Sen lägger barnen sig och jag funderar och konstaterar att jag nog inte kommer göra några pappersalbum av alla, alla bilder. Barnen frågade "varför, vi har ju dem i datorn". Tänk så mycket tid a sparade och vad ska jag göra nu? Jo, uppdatera webbshoppen. Det är väl på tiden?!


2013-09-09

Årets sista Surfhydda

Hemma på våran gata i stan eller hemma på våran strand i byn, där finns det en kiosk, som är världens mest fantastiska. I alla fall där. Det är som att sitta på Hawaii. Titta på det vackra havet. Äta god mat. Och så vill en sommargranne lägga ned stället. Och som tyvärr gjorde det i söndags.... Vi är många som skrivit under på Facebook för att rädda Surfhyddan. Och nu har det faktiskt seglat upp ett alternativ, som kan bli nog så bra. Vi hoppas på det.

Surfhyddan_1

Surfhyddan_2

Surfhyddan_3

Surfhyddan_4

Surfhyddan_5
Less is more. Och ledsen kanske är no more: om den får vara kvar på något sätt!

Lite lokalnyheter på bloggen!

2013-09-01

Hur känns uppfyllda drömmar?

Martas-aug-2013-1


Hur känns det när en dröm går i uppfyllelse? Antingen är det översvallande här och nu för "nu-händer-det" typ som ett fallskärmshopp, en bebis, nåt man längtat efter. Men så är kanske ögonblicket och upplevelsen i sig - utöver drömmens nu/födelse/upplösande så stor och uppmärksamhetstagande att drömuppfyllande-sekunden förloras i det andra lyckliga bruset. Eller så märker man inte det. Utan konstaterar att det faktiskt hänt. Det jag drömde om.

Vad fasen snackar jag om? Jo. Jag satt och tittade på webbshoppen. Jag säljer ju en del bilder emellanåt! Det var ju det som var en ouppnåelig dröm för några år sen. Nu känner folk till mig. Faktiskt. Och det kändes inget när allt hände. Det bara blev så. Så glömde jag att vara tacksam. Men nu sitter jag och är det. Och ler inom och utom mig. Tack!

Bilder från min utställning på Märtas nu!
Martas-aug-2013-2
Martas-aug-2013-3

2013-08-29

Malmö idag

Kakor
75-kronorsbitar-. Skojar inte.
Korv-1

 Det är festival i Malmö igen om än en liten en. Den här är bara på Gustav Adolfs torg mitt i smeten, men den italienska matosen låg koncentrerat tät. Italiensk matfestival. Jag har numera förmånen att jobba mitt i stan. Verkligen mitt i: när vi går utanför dörren så är det höger eller vänster utan transportsträcka till härliga citypulsen. Jag gillar det.

En kollega och jag gick ut i lunchvimlet, fick gratismjukglass att göra klar hemma (i platt paket, hm, känns igen) och oliver med fetaost. Det stod också en ung blond kille och sjöng italienska sånger. Och så är det runt tjugo grader än. Det känns som sommar och jag påminde mig om hur ärligt det var i riktiga Italien på semestern i juli.

Choklad
65-kronrosbitar. Skojar inte nu heller.
GAT
Dear Malmö.


Jag gjorde mina ärenden. En klocka till sonen som nu går i fyran. Två armband till lillasyster på rea, enbart köpta i rättvisans och husfridens tecken. Och en gnutta känsla av att det är kul att handla och för att jag vet att hon också gillar det. Sen låg det ett presentkort och höll på att bränna sönder väskan. Det blev minsann en kavaj från Lindex – helt i min stil en icke-kavaj som ändå ser prydlig ut, en myskavaj. (Den passar minsann till kjolen jag köpte igår med 20%-vänskapskuponger på MQ). Sluthandlat för den här veckan!!! (Okej, hör du det, Caroline?).

Bi
Det här biet höll mig sällskap under den lilla pausen.

Fogarolli stod på torget och sålde latte till mig. Jag satt mig en stund i solen och tänkte ta en andas-ta-det-lugnt-tänk-inte-på-något-stund. Killen som sjöng, började sjunga låten jag väntade mig att han skulle sjunga: ”Time to say goodbye”. Jag  kan inte höra den utan att gråta och då är det inte fuktiga ögon, utan tårarna rinner. Den spelades på min mormors begravning. Tiden står verkligen stilla och minnet av kyrkan är så starkt att det känns som om vi är i kyrkan igen. Sista gången vi alla var samlade i släkten. Den lilla ljusa kyrkan. Min höggravida syster. Det vita välvda taket som var så vitt. Mormor. Sju år sen.

Jag satt kvar och lyssnade, med solglasögon redan på, rotade efter snytpapper i väskan och njuter på något sätt av att höra sången. Det är som om jag är mormor närmare då. Jag såg en dam som var väldigt lik henne några minuter innan. Vi stod båda och köpte nougatkakor. När jag ser nån som är lik henne låtsar jag att det är hon. Det fungerar en pyttedel av en sekund. Och det känns bra. Det var säkert hennes hälsning från ovan till mig: att damen stod där. Hjärta.