2012-09-07

Hundar

doggy

I hela mitt liv har jag haft en grym respekt för hundar och ibland rädd för stora. Jag går gärna ett par steg extra för att slippa gå förbi en hund på stan. Tror det hänger ihop med grannens hund och hans lynne när jag var liten. Men i somras tröttnade jag på rädslan: den suger energi, så jag bestämde mig för att sluta vara det. Och tro det eller ej, det gick rätt bra.

Så igår var jag ute och gick en sväng på lunchen. I närheten av jobbet ligger ett hunddagis. På vägen tillbaka mötte jag några av "in-mates:en". Sju stycken. Sju stycken! Elddopet. Inga små omvägar. Och framför allt inte den där känslan jag-blir-inte-biten-den-här-gången-heller-eller. Jag klappade dessutom en sån där stor alphund (skitkass på hundraser) lite lätt på ryggen. Stort!

2 kommentarer:

  1. Bra jobbat! "Jag är inte rädd, jag ska klappa, jag är inte rädd" funkade alltså. Jag är "rädd"/har respekt för katter :) Erbjuder du terapihjälp? ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är bara att komma och klappa!

      Radera

Lämna gärna en kommentar, det blir jag glad för! ♥