Anka

Nej, inlägget handlar inte om Anna Anka.

Imorgon fyller Ida fyra och vi ska försöka oss på att laga Peking-anka. Det är inte Ida som önskat anka till middag: hon vill ha musslor och godis. Jag ska köra in om ett par affärer vid Möllan: Möllevångstorget = Malmös mest internationella affärer ligger där, info för utsocknes. Pannkakorna man ska ha till ersätter vi med små tortillas, så det blir International style hos oss. Vi har ätit Peking-anka på byns kinarestaurang (Varje gång man går dit hör det till att fråga vilka ölsorter de har. För svaret blir alltid "Pipps Bå" och "Tuboj Gul". De är så söta och snälla där!).

Nog med bisatser nu. För länge sen var jag i Peking med en vän. Vi åt äkta Peking-anka där och den var definitivt inte som Swedish style Peking-anka. Nej, där åt man allt: inlagd simhud i stark sås, soppa på maginnehållet, stekt strupe och köttet såklart. Och ja, jag provade allt och det handlar ju egentligen bara om en mental inställning om vad som går att äta och eventuellt inte.


PS. Mamma, lova att inte berätta för de andra vad det blir för mat!

Bild: Inte ankor, men höstfåglar i regnig skog.