2009-06-11

"Krysanetblom"

krysantemum

Svalorna flyger lågt och det blir antagligen inte sol idag heller. Sol i sinnet hade jag däremot när jag körde från dagis: avslutning. Bara jag tänkte på nästa år när min lille Abbe slutar nollan och står där och sjunger "Den blomstertid" känner jag hur det bränner bakom ögonlocken (nu med). Och sommarlov. Så oändligt långt det var när man var liten. Vattnet var varmt och solen sken som mest i juni och juli. Nu är det snarare jag som knappt doppar mej förrän i slutet av juli. Men när jag väl gör det, dyker jag i efter första grundet, reser mig kvickt upp och låter lite vattnet rinna in i munnen. Det smakar så gott, det är frihet, smaken av havet. Egentligen gillar jag havet bäst om hösten, utan folk, starka vindar och kraftiga vågor som ryter mot en innan de rullar upp och försvinner på strandkanten.

Det får mig att minnas en mening från tyskan på gymnasiet. Vi skulle skriva en mening som skulle beskriva hur vi ville bo i framtiden. "Das rauschens des Wellens will ich am morgen höre wenn ich aufwache". Det gäller än. Om det har blåst och havet fortfarande är i gungning, kan vi höra det hem till oss. Och jag längtar nog efter semester, ledigt och några dagar på stranden. Och det är jag nog inte ensam om! Vad längtar du efter?

Bild: En krysanteblom - som en ej påläst person uttryckte det en gång.

2 kommentarer:

  1. Jag längtar efter havet och semestern! :-)

    SvaraRadera
  2. ja där ser man.
    Havet och sanden, saltet och tång doften.
    och så du och jag och drömmar!
    Kram

    SvaraRadera

Lämna gärna en kommentar, det blir jag glad för! ♥