Lunch, lunch, lunch

Nu äter jag inte gårdagens, förrgårdagens rester eller andra gottigheter till lunch. Utan jag bokar cykeln och ger mig ut på en sväng på stan istället. Idag handlade jag lite mat till en kommande kvällsfika med en annan mamma och hennes två barn (och oj, just det en kofta och ett par korta rutiga byxor också). Jag passade också på att köpa en sådan där trekantsmacka i trekantsförpackning och en färskpressad morotsjuice. Satte mig i höstsolen på en parkbänk med ett bråkande gåsgäng alldels vid mina fötter.

Jag konstaterade att det blev mycket skräp över. Igen. För det lilla jag fick för åttio spänn. Jaha, dags för lite matte: fem dagar i veckan, fyrtio veckor om året = 200 lådor och 200 plastflaskor. Sen har jag femtio kolleger. I en stad med flera 100 000 invånare. Åsså vidare.... Stopp!

Imorgon är de jag som tar med skrivbordsvattenflaskan ut och hemmagjorda mackor istället. Tänk vad mycket parmaskinka, mortadella, mozzarella, plommontomater och finbröd jag kan få för åttio spänn och så slipper jag skräpberget. Plus att jag vet jag får. Nåja, det kostar i skräp attt åka till affäern också, men det är mindre i förhållande till dagens "dagens".